Jordärtskocka
Helianthus tuberosus
 Jordärtskockan kommer ursprungligen från Nordamerika och har via Asien kommit till Europa på 1700-talet. Det finns upplysningar om att man började odla jordärtskockor i Skandinavien omkring år 1800. Linné lär ha propagerat för jordärtskockor men eftersom potatis var mer lättodlad och gav större avkastning blev skockorna utkonkurrerade. Idag är yrkesodlingen i Sverige mycket liten, men odling av jordärtskockor förekommer i hemträdgårdarna där den också kan utveckla sig till ett besvärligt ogräs. Själva plantan som är flerårig kan bli upp till 2 m hög. Skockor har lång växttid och skördas sent på hösten. Knölarna bildas i spetsen av korta, underjordiska utlöpare. De innehåller inte stärkelse som potatis utan inulin, som är uppbyggt av fruktosenheter. Detta har betydelse för diabetiker. |
Användning Jordärtskockor kokas bäst med skalen på eftersom de missfärgas mycket snabbt efter skalning. De kokas mjuka i lättsaltat vatten. De kokta skockorna serveras varma med smör. De kan gratineras med t.ex. ostsås, passeras och användas i soppa eller puré. Jordärtskocka kan också användas rå i sallader. Försäljningsperiod Hela året. Svenska och importerade från Europa. Typiska fel
Uttorkning, röta, mekaniska skador. Hållbarhet och förvaring:
Icke förpackade: • 2—5 månader vid 0 °C och 90% relativ fuktighet. • 1—2 veckor vid 20 °C och 60% relativ fuktighet. Ideal förvaring vid 0 °C och 95—100% relativ fuktighet (RF). Näringsvärden, per 100g Energi 61 kcal/253 kJ, Vatten 78 g, Protein 2,0 g, Fett 0 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 12,9 g, Kostfiber 4,5 g, Kalium 560 mg, ß-karoten 12 µg, C-vitamin 6 mg. Känslighet • Lite temperaturkänslig • Känslig för uttorkning • Producerar inte etylen • Inte känslig för etylen • Inte känslig för kylskador |
