Körsbär är en stenfrukt, släkt med plommon. Man delar in körsbär i två grupper: sötkörsbär och surkörsbär. Sötkörsbär växer på stora träd som förekommer vilt i nästan hela Europa, Väst- och Centralasien. Dessutom odlas de på många håll, bl.a. i Sverige. Sötkörsbär kan vara gula, gulröda eller mörkröda, nästan svarta. Bigarråer tillhör sötkörsbären. De äts mest som färsk frukt.

Surkörsbären anses härstamma från området mellan Schweiz och Adriatiska havet. Träden är mindre än sötkörsbärens, frukterna är syrliga mörkröda, t.ex. brunkörsbär och skuggmoreller, eller ljusröda t.ex. klarbär. Surkörsbär används för olika typer av konserver. Körsbär har odlats i Kina i mer än 4000 år. De var kända i den gamla grekiska kulturen och beskrevs år 300 f Kr av botanikern Theophrastes.



Allmän gulröd Bigarrå - gul med röd flamma på solsidan:

Svenska: juli-augusti

Italien: Duroni della, Marca, maj-juli

Stor mörkröd Bigarrå - stor mörkröd med fast fruktkött, mycket söt och fyllig smak.

Italien: Anella, Ferrovia, Duroni Verona, Mora, Nero Primo, Nero Secondo, maj-juli

Frankrike: Burlat, Van, maj-juni, Edelfinger, Reverchon, maj-juni

Ungern: Edelfinger, Germefsdorfer, maj-juni

USA: Bing, maj - augusti, Lambert, juli-augusti

Norge: Moreller, juli-augusti

Stor svart Bigarrå

Svenska: Rivers Early, juni-augusti

Surkörsbär med aromatisk, sur smak:

Svenska: Klarbär, skuggmorell, juni-augusti